SV kr
  • Mitt konto

Hur livslängden har förändrats över tid - del 4

Överallt i världen lever människor längre, inte minst tack vare vår förmåga att kontrollera infektionssjukdomar. Nästa utmaning blir att bibehålla en god hälsa under våra sista år i livet.A young grandchild in a hats and swimming trunks walks along a beautiful sea shore with his grand father, showing the generation and age difference.

DEN GYLLENE ÅLDERN FÖR LÅNG LIVSLÄNGD

Fler människor lever i 70- och 80-årsåldern och längre idag än för bara en generation sedan. I början av 1800-talet fanns det inget land som hade en förväntad livslängd (den genomsnittliga tid en person lever) på över 40 år.

I Storbritannien, för vilket de flesta historiska data finns tillgängliga, fluktuerade den förväntade livslängden mellan 30 och 40 år och började inte öka förrän på 1800-talet. Sedan 1900 har denSedan 1900 har den förväntade livslängden i Storbritannien varit 46 år, 69 år 1950, 78 år 2000 och har nu passerat 80 år.

Graph showing the Life expectancy, 1543-2019

Även om den förväntade livslängden fortfarande är ojämlik runt om i världen kan de flesta människor idag förvänta sig att levadubbelt så länge som de i de rikaste länderna gjorde 1950.World map showing the Life expectancy, 2019.

World map showing the Life expectancy, 1950.

SÅ VAD HAR FÖRÄNDRATS?

Till viss del har vi den minskade barnadödligheten att tacka för denna ökning. Men om detta var den enda faktorn skulle människor efter barndomen kunna förvänta sig att leva lika länge som de gjorde för århundraden sedan. Men den förväntade livslängdenfortsätter att öka i alla åldrar - över hela världen.

Historiskt sett var det bara en liten handfull människor som kunde unna sig lyxen av näringsrik mat och bekväma levnadsförhållanden. Alla andra levde i extrem fattigdom, praktiskt taget utan medicin eller folkhälsoinsatser för att skydda dem mot infektionssjukdomar som smittkoppor, som stormade genom befolkningarna och dödade många människor i tidig ålder och mitt i livet.

Allt detta förändrades i takt med att samhället drog nytta av upplysningstidens fördelar. Vetenskaplig kunskap som bakterieteorin om sjukdomar gav upphov tillmedicinska innovationer som vaccinationer och antibiotika. En bättre förståelse för hur sjukdomar sprids ledde också till att vi insåg att bättre bostäder, hygien och sanitet var bra för folkhälsan.

Allt detta gjorde det möjligt att stävja infektionssjukdomar, som är den främsta orsaken till dödlighet i tidig ålder och mitt i livet.

Under andra hälften av 1900-talet hade vi gjort ett så bra jobb med att bekämpa infektionssjukdomar att det inte fanns mycket utrymme kvar för att minska dödligheten i tidiga åldrar och mitt i livet i de rika länderna. Den fortsatta ökningen av den förväntade livslängden, som visserligen avtar eller till och med stannar av i vissa länder, beror påminskad dödlighet sent i livet.

LIVSPAN VS. HÄLSOSPAN

Det är en fantastisk bedrift att människor lever längre än någonsin tidigare. Men eftersom färre människor dör i förtid av infektionssjukdomar lever de tillräckligt länge för att utvecklaicke-smittsamma sjukdomar som Alzheimers sjukdom, de flesta hjärtsjukdomar och cancerformer, diabetes och benskörhet. Dessa sjukdomarna är nu den främsta orsaken till dödsfall och funktionsnedsättning.

Många icke smittsamma sjukdomar är kroniska och har en allvarlig inverkan på livskvaliteten senare i livet. I detta sammanhang talar epidemiologer inte bara om förväntad livslängd, utan också omfriskförväntad livslängd: genomsnittlig livslängd utan funktionsnedsättning eller sjukdomsbörda.Till exempelhälsospannvidd en man i England 2017-2019 förvänta sig att leva till 80 år, men bara till 63 år utan funktionsnedsättning eller sjukdomsbörda.

Eftersom livslängden fortsätter att öka är det viktigt att se till att hälsospannet ökar i takt med den. Det innebär att hälso- och sjukvård idag inte bara handlar om att behandla och förebygga sjukdomar - det handlar också om att minska bördan av icke smittsamma sjukdomar så att dessa extra levnadsår kan utnyttjas till fullo.

Den goda nyheten är att människor kan hjälpa till attminska sin risk för många icke-smittsamma sjukdomar - en mer aktiv livsstil, bättre sömn och stresshantering, en näringsrik kost, lägre alkoholkonsumtion och att sluta röka är de mest effektiva sätten.

Och i takt med att forskarna upptäcker mer om hur våra kroppar åldras, identifierar de också nya sätt att rikta in sig på och bromsa åldrandeprocessen. Det handlar bland annat om att ersätta molekyler som kroppen producerar mindre av när vi åldras - somNAD+ ellerkoenzym Q10 - ellerkritiska antioxidanter dettskydda våra celler från skador.


Nästa steg framåt i forskningen om åldrande kanske inte handlar om hur länge vi lever, utan om hur väl vi åldras.

Följ med oss till del 5 när vi svarar på frågan varför du kanske är yngre än du tror?

Innehållet i denna artikel är endast avsett för informationssyfte.
Det är inte avsett att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Rådfråga alltid din läkare eller vårdgivare innan du påbörjar en ny hälsoregim eller ett nytt hälsoprogram.
Ignorera inte medicinsk rådgivning eller vänta med att söka den på grund av något du har läst på denna webbplats eller någon Youth & Earth-produkt.

Sök